Studie.se/ Buddismen
Siddharta
Gautama. Prinsen Siddharta föddes omkring år
560 f.Kr. i en liten by vid berget Himalaya. Pappan var en förmögen
furste. När Siddharta föddes sade en spåman att pojken antingen
skulle bli en världshärskare eller en religionsgrubblare.
För att
Siddharta inte skulle drabbas av religiöst grubbel beslöt pappan
att han skulle leva ett lyxliv bakom palatsets stängda portar.
Den unge
prinsen sökte sig dock ut på hemliga åkturer utanför palatset och
där mötte han sjuka människor, gamla människor och döda
människor. Då började Siddharta grubbla på livets mening.
En dag
lämnade han palatset och sin fru och barn. Nu skulle han bli en
asket, men asketlivet gav inga svar på de frågor som prinsen
ställde. Det hjälpte inte att han plågade sin kropp med att endast
äta ett riskorn och en droppe vatten om dagen.
Nu hade
Siddharta prövat de två ytterligheterna.
Ett liv i lyx och ett liv i fattigdom. Därför prövade han den
tredje vägen, att inte bry sig vid kroppen utan vid det mentala,
tanken och förståndet.
Han satte
sig vid ett heligt bodhiträd vid Gaya som är en biflod till Ganges.
Han beslöt sig för att inte resa sig förrän han hade nått den
slutgiltiga insikten.
Efter en
tids meditation upplevde han det stora ljuset och blev Buddha.
Buddha betyder just den upplyste,
han nådde Nirvana, den slutgiltiga befrielsen från lidandet och den
ständiga återfödelsen.
I över 40
år vandrade Buddha omkring i norra Indien tillsammans med sina
lärjungar och predikade. Omkring år 483 f.Kr. dog Buddha vid åttio
års ålder. Buddhas lik brändes enligt hinduisk sed, men några
kvarlevor fördelades mellan sju städer.
Buddhas
lära.
Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter, ”de fyra ädla sanningarna”.
Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter, ”de fyra ädla sanningarna”.
Den första sanningen är att allt är lidande, hela livet från födelsen till döden.
Det gäller
även för de människor som idag mår bra. För en dag drabbas vi
alla av bekymmer, sjukdom och oro. Allt som vi sätter värde på
försvinner, och det är lidande. Att njuta av god mat eller dryck
övergår snart i tomhet. Det lönar sig inte att jaga efter rikedom
eller makt. Det leder bara till ett lidande.
Den andra
sanningen talar om att orsaken till lidandet
är livstörsten.
Det är
livstörsten som driver fram återfödelsen, menade Buddha. Det är
begären, längtan efter njutning och fortsatt liv som resulterar i
återfödelse. Buddha ansåg att det är begäret att leva som är
orsaken till allt lidande.
Frågor.
När och var föddes prinsen Siddharta? 2.
Varför spärrade pappan in Siddharta i ett palats? 3. Vilka två
ytterligheter prövade Siddharta? 4. Vad hände under Bodhiträdet?
5. Vad gjorde Buddha under 40 år? 6. Vad menade Buddha med att allt
är ett lidande? 7. Vad var orsaken till lidandet enligt Buddha?
Den tredje
sanningen talar om lidandets upphörande. När man kväver människans
livstörst kan man stoppa återfödelsen och då når man målet,
frid och fri från alla önskningar. Människan går in i nirvana,
ett ord som betyder ungefär utslocknande.
Den fjärde
sanningen talar om vägen till att upphäva
lidandet. Buddha ansåg att man inte kunde
välja de två ytterlighetsvägarna för att nå nirvana. Den första
vägen att leva ett liv i njutning är inte bra. Den andra vägen att
plåga sin kropp leder inte heller till nirvana.
Buddha
visste av egen erfarenhet att man varken blir lycklig av att leva i
lyx eller att plåga sog. Han lärde människor att följa en
medelväg när de försökte bli upplysta. Buddha påstod att den
rätta vägen till nirvana var mittens väg. Han gav den namnet den
åttafaldiga vägen.
Den ger ro och leder fram till nirvana.Buddha talade också om att
varje människa själv fick komma fram till sanningen. Buddhas lära
skulle bara vara en hjälp på vägen.
Rätt
kunskap. Då ska man förstå de fyra heliga
sanningarna.
Rätt
sinnelag. Det innebär att en människa ska
vara fri från begär och onda tankar.
Rätt
tal. Varken lögn, skvaller eller tomt prat
får förekomma.
Rätt
handlande. Man ska ta avstånd från dödande
och stölder.
Rätt
liv. Då får inte bedrägeri eller
spådomskonst förekomma.
Rätt
strävan. Det innebär att man ska bekämpa
det onda och alltid försöka göra det bästa.
Rätt
medvetenhet. Då ska man kontrollera kroppens
känslor och begär.
Rätt
koncentration. Genom att öva sig i
meditation kan man nå den slutgiltiga upplysningen.
När en
person har följt den åttafaldiga vägen når han fram till
meditationen. Det är
det första steget till nirvana som är ett harmoniskt tillstånd. I
nirvana känner man inga begär eller njutningar.
Själva ordet nirvana betyder: utsläckt eller blåsa ut. Den som når nirvana slipper efter döden att återfödas.
Själva ordet nirvana betyder: utsläckt eller blåsa ut. Den som når nirvana slipper efter döden att återfödas.
Inom
buddhismen dyrkar man ingen Gud. Visserligen ansåg Buddha att det
fanns gudar, men det är meningslöst att be och offra, eftersom
ingen Gud lyssnar till bönerna. Varje människa kunde bestämma sitt
eget öde genom att på egen hand befria sig från återfödelsen.
Buddha var
inte ute för att ge människorna en ny tro. Han menade att
människorna själva skulle komma fram till sanningen om livet.
Buddha undervisade visserligen om sin lära, men bara för att hjälpa
människorna att själva finna sanningen om livet.
Olika riktningar inom buddhismen
Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: theravada, mahayana och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.
Theravada, de äldstes skola, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.
Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Theravada finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.
Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet, men det krävs i regel många återfödslar som mahayanabuddhist innan.
Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och är nära upplysning, men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor att nå visdom (vilket leder till en bättre återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.
Vajrayana, diamantvagnen (något som inte kan förstöras), härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.
Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas lamaism eller tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva.
Frågor.
8. Hur kan lidandet upphöra enligt Buddha? 9. Beskriv vägen för
att upphäva lidandet. 10. Beskriv några punkter i den åttafaldiga vägen.
11. Beskriv tillståndet: nirvana. 12. Vad ansåg Buddha om gudar?
13. Vad ansåg Buddha att människorna själva skulle göra för att
finna sanningen? 14. Buddhismen har splittrats i olika grenar, vad innebär de olika grenarna?
Utbredning.
Buddhismen uppstod i Indien, men numera är
den svag i detta land. Det finns omkring 500 miljoner buddhister runt
om i världen. De flesta buddhisterna finns i Kina, Tibet, Korea,
Japan, Sri Lanka samt i Sydostasien.
Bildkälla SO-rummet |
Buddhistmunkar.
Munkarna spelar en viktig roll inom det
buddhistiska samhället. Det är munkarna som förmedlar religionen
till lekmännen.
I många
asiatiska länder är munk eller nunnetillvaron ett ideal som många
vill efterlikna. Många personer tillbringar en kortare tid i ett
kloster för att samla andlig styrka. Munkens främsta mål är
nirvana. Därför måste en munk eller nunna noga följa den
åttafaldiga vägen.
En munk
måste följa många regler bland annat att leva i celibat
och fattigdom. En munk
får bara äga tre klädesplagg, en vandringsstav, en rakkniv, en
synål, en tiggarskål och en sil. Silen används till att sila
vattnet för att inte döda något levande. Munkarna och nunnorna
ägnar sig både åt meditation och studier. Sitt uppehälle får de
genom gåvor från allmänheten och avkastning från klosterjorden.
En munk äter bara två mål per dag. Den första måltiden är
klockan sju på morgonen. Den andra måltiden måste de äta före
klockan tolv på dagen. Maten består av de gåvor som människor
lagt i deras skålar på morgonen.
Högtider.
Det finns bara några få högtider inom
buddhismen. Den viktigaste är Vesak som firas fullmånedagen i
april-maj. Enligt traditionen är det dagen för Buddhas födelse,
upplysning och död. Även under de övriga fullmånedagarna under
året är det högtidsdagar. Då går buddhisten till templen för
att offra och meditera inför Buddhas bild.
Lamaismen.
Buddhismen i Tibet kallas lamaismen.
Buddhismen kom till Tibet på 700-talet. Denna sort av buddhism fick
så småningom sin egen särprägel.
Ledaren för
den tibetanska buddhismen kallades så småningom för
Dalai Lama.
I varje
kloster finns det en lama, men alla ska lyda Dalai Lama. När Dalai
Lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i
besittning. Därför sänder man ut spejare i hela Tibet och norra
Indien för att leta efter en pojke som fötts under Dalai Lamas
dödsår. För att vara säker på att man har funnit den rätta
pojken måste barnet känna igen några av den dödes ägodelar.
Den
nuvarande Dalai Lama var fem år när han presenterades som lama och
som ledare för den tibetanska buddhismen. Många tibetaner anser att
Dalai lama är en levande gud. I slutet av 1950-talet invaderade Kina
landet Tibet och Dalai Lama tvingades fly 1969 till Indien.
Inom
lamaismen dyrkar man flera gudar och gudinnor och Buddha har blivit
en gud som har fått en himmelsk gemål vid sin sida. Lamaismen som
har uppstått ur mahayana lägger stor vikt vid magiska riter och
religiösa formler, så kallade mantras.
Frågor.
15 Var finns de flesta buddhisterna? 16. Varför spelar munkarna en
viktig roll? 17 Vilka buddistiska högtider känner du till? 18. Vad innebär Lamaismen?
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Buddhas vandring
"Efter att ha stött på en gammal man, en mycket sjuk man, och ett lik, blir Siddharta traumatiserad. När han sedan ser en vandrande asket, bestämmer sig Siddharta för att bli en asket. Som följd av detta lämnade han sitt hem vid 29 års ålder, och följde olika lärare. Han tillbringade först tid med olika mästare i meditation, men efter att ha bemästrat dessa meditationsformer kände han att han trots detta inte hade funnit något svar till det mänskliga lidandet. Då valde han att följa en grupp mycket strikta asketer, där han åt så lite att han blev extremt mager. Trots detta mycket strikta utövande, fann han inte vad han hade letat efter.
Bildkälla Bodhiträd wikipedia |
Efter att ha återfått sin styrka satte han sig under ett bodhiträd och bestämde sig för att sitta kvar där tills han antingen dött eller nått buddhaskap. När han satt under detta träd kom Mara för att försöka hindra Siddharta från att nå buddhaskap, men trots detta lyckades Siddharta till slut nå buddhaskap under bodhiträdet.
Som följd av detta, lärde Buddha ut i de fyrtiofem år som han levde efter hans upplysning. Några av hans mest kända lärjungar blev Śariputra, Maudgalyāyana, samt hans kompanjon Ananda. Hans död innebar hans ingång i det slutgiltiga skedet: parinirvāna, och efter hans död blev hans kropp kremerad och hans kvarlevor placerade i flera stupor."
Källa Wikipedia
Begrepp/Svåra ord
nirvana, åttafaldiga vägen, buddha, stupa, Bodh-Gaya, celibat
Tripitaka, mahayana, asket, theravada, vesak, Sangha (munkar/nunnor), lotusblomman, meditation, De fyra ädla sanningarna, Dalai lama, livstörst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.